Prags judiska kvarter, Josefov, har en lång historia som rymmer både välstånd, förföljelser och armod. Området ligger mellan floden Vltava och gamla stan och är en av Europas mest välbevarade judiska stadsdelar.
Judiska kvarteren – bakgrund
De första judarna bosatte sig i Prag någon gång under 900-talet. Den judiska befolkningen i staden har fått utstå mycket genom åren, men har även haft perioder av framgång. De judiska kvarteren hade en egen mur och egen borgmästare och var något av en stad i staden.
Som mest har 160 000 judar bott i dessa kvarter. Om det verkar orimligt idag, beror det på att stora delar av området blev förstört i början av 1900-talet när ny stadsplanering infördes.
Att de judiska kvarteren är så blomstrande idag kan vi, hur fel det än låter, tacka den tyska naziregimen för. De tyska ockupanterna sparade kvarteren för att bevara området som ett ”museum över en utdöd ras” och judiska värdesaker och föremål från andra ockuperade länder fördes hit.
Judiska begravningsplatsen
Mellan synagogor och en mur ligger den judiska begravningsplatsen inklämd, med sitt virrvarr av gamla gravstenar.
Det är svårt att uppskatta hur många människor som ligger begravda här, eftersom judarna begravde sina döda i flera lager. Fler än tjugo lager blev det under århundradena och troligtvis vilar ungefär 80 000 människor här.
Den första personen begravdes 1439 och den sista 1787. Begravningsplatsen är den äldsta i sitt slag i Europa. Av de 12 000 gravstenar som finns här är vissa mer besökta än andra, till exempel Rabbi Loews gravsten.
Enligt legenden ska Rabbi Loew ha skapat en golem av lera från Vltavafloden. Han använde en magisk sten för att bringa liv i skapelsen.
Varelsen gjorde dock till slut uppror mot sin skapare och gick ut på gatorna och skrämde upp befolkningen. Resterna av Golem ska enligt legenden finnas på vinden av den Nygamla synagogan.
Nygamla synagogan
Nygamla synagogan (bilden högst upp) är den äldsta byggnaden i de judiska kvarteren, konstruktionen påbörjades på 1200-talet. Det är även den äldsta och mest välbevarade synagogan i Europa som fortfarande används för gudstjänster. Mycket mystik finns kring dess namn.
En är att stenarna som användes för att bygga synagogan transporterades från en annan synagoga i Jerusalem och att namnet skulle vara en dålig översättning som egentligen betydde provisorisk.
Stenarna ska nämligen enligt sägen tillbaka till Jerusalem i och med födelsen av Messias. Den mer vetenskapliga förklaringen är att synagogan byggdes som ersättning för en annan synagoga som stod på samma ställe. När sedan fler synagogor byggdes byttes namnet till Nygamla synagogan.
Synagogan ligger på en lägre nivå än gatan, så man måste gå ner för några trappor innan man kommer in. Det finns två teorier om varför det är så. Den mer troliga menar att eftersom den delen av Prag höjdes för att lättare hantera översvämningar, blev synagogan kvar på den gamla nivån och alltså lite under gatunivå.
Den andra teorin hävdar att synagogan sänktes avsiktligt för att inte vara för hög för de dåvarande lagstiftningarna. Judiska byggnader fick inte överskugga kristna byggnadsverk.
I synagogan kan man se en flagga som överlämnades av den tysk-romerske kejsaren Ferdinand II, som tack för att judarna hjälpte till att försvara Prag mot svenskarna under trettioåriga kriget.
(Foto: Flickr/adam_jones och Flickr/magnopere)
Jättefin beskrivning, men snälla – kalla det för Begravningsplats! Vi har inga kyrkogårdar inom judendomen. Inga kyrkor heller. Lätt att säga fel och det är inte hela världen. Men det går att rätta.
Hej Anders!
Tack för påpekandet. Texten har ändrats nu.
Göran
Redaktör för Prag.se
Enligt senaste uträkningar lär 100000 judar ligga begravda vid synagogan.